Innerdalen, Norge. Undrar hur länge man kan andas och leva på alla intryck därifrån? För mig är det ofta så att att när jag är mitt upp i någonting, så kan jag inte ta till mig alla intryck, och känslolivet är som under ett tandläkarbesök-bedövat. Först en tid efter att allt är över kan jag ta in, känna efter och riktigt njuta. Där är jag idag, och bilderna från Innerdalen fyller på dem känslorna. Ett helt underbart avbrott från den vardagliga världen, som skänker en mycket behaglig känsla i kropp och själ. Det blir några bilder till, och det lär bli än fler vid senare tillfälle. Tills nästa gång – ha D! Inger Anita
bildsamlare Inger Palo 
Fina bilder från Innerdalen! Har aldrig varit där, men när man ser så mycket fint blir det så man vill dit!
GillaGilla
Kanske du kan åka nästa år? Alltid sista veckan i september som det av. Tack för påhälsning!
Inger
GillaGilla
Fina bilder från fjället! man lever länge på minnena därifrån 🙂 Men längtan växer sej också allt starkare…:)
GillaGilla
Stämmer, men den har inte kommit igång riktigt ännu…. :O)
Stort tack för påhälsning. ha det fint!
Inger
GillaGilla
Härligt! Vi borde göra så oftare – bara tillåta oss att fly vardagen… Den glaserade bilden gillade jag mycket. Ha D själv i den vackra frosthösten!
GillaGilla
Verkar bli en fin höstvecka, hinner egentligen inte jobba nu ska man vara ute o fota den ljuvliga hösten. Frosten är här också 😀
Mvh, Inger
GillaGilla
Känner igen mig i din beskrivning…
Vackra bilder som väcker stor längtan…
Ha det gott
Halina
GillaGilla
Det är kanske vanligt? Det blir lite mycket att ta in på en gång…. Glad du tittade in Halina. Kanske vi ses där nästa år? Ha det fint!
Inger
GillaGilla
Ja du, det kan man fundera över. Ett tag till antar jag, eftersom jag bara hunnit gå igenom bilder för dag 3. Livet går dock vidare, kan ju inte fortsätta leva i den lilla bubbla jag levde i Innerdalen. Jobbet stör, lilla Saga tränger på. Har just köpt en liten båt att ha i Dikanäs. Jag skall dit i helgen och göra mig oskyldig och sannoligt blir det en fjä’lltur, om nu vädret är på min sida. Så nog finns verkligheten som vill tränga sig mellan mig och känslan jag hade i Innerdalen. Jag tittar på dina bilder, min fantasi skenar iväg. I den sista bilden ser jag ett sagoland, en liten rödhårig pojke möter det stora snälla bergstrollet. ha det gott/brita
GillaGilla
Jag såg också den rödhåriga pojken! Kul med dem här ”stillebena” som man kan få till lite vad som helst. Jodå, verkligheten har trängt sig på, och då är det skönt att drömma sig tillbaka. Ha det fint Brita!
GillaGilla