I varje fall nästan…Tänk att jag -tillsammans med Göteborg i Foto / Anders Wester-äntligen fick komma upp på taket till ”mina skorstenar” (läs Göteborgs Energi) i Rosenlund, Göteborg. Dessa skorstenar som jag av någon märklig anledning dras till gång på gång. Vintertid kan här vara riktigt fint ljus på morgonen och likaså under vår/sommartid på eftermiddagarna. Då måste jag ibland hoppa av spårvagnen vid Järntorget på min väg till eller från jobbet för att fota dem. Kanske är det så att den turkos/gröna färgen spelar roll i sammanhanget, jag vet inte. Vi skulle egentligen få tillträde på fredagen men då väderprognoserna visade REGN den dagen fick vi hastigt och lustigt lov att byta till torsdagen i stället. Det var en på-dagen-omställning vilket ledde till att jag bara hade min lill-kamera med mig, jag hade tänkt ta med Nikon:en men nu fick det bli som det blev.
I cirka ett år har jag försökt att få komma upp på taket intill skorstenarna, och nu var det med skräckblandad förtjusning äntligen dags. Tänk om vi skulle få klättra på stegarna på utsidan? Jag med min höjdskräck!?! Jag hade ingen info om hur man kommer upp på taket, men det fick visa sig helt enkelt. Klockan 20.00 dök vår ciceron Siamak upp och frågade vart vi ville åka; ”lilla” eller ”stora” taket. Vi visste ju inte själva hur det såg ut, så vi började med det lilla. Siamak visade vägen till HISSEN (phuu) som tog 6 personer, fast det var hyfsat trångt med bara tre i. Vi stannade inte länge på det lilla taket utan fortsatte (med en annan HISS!) upp till det stora, och där stannade vi ungefär en timma. Siamak berättade lite om Gbg Energis anläggningar som syntes runt om i stan, och sedan visade han en låda som byggts på taket, som var tänkt som ersättningsbostad till pilgrimsfalkarna på Gasklockan som ju ska rivas. Några bilder från veckans stora äventyr som avslutning denna historia, bilderna i huvudet är oändligt mycket spännande. Ha´en go helg!/Inger