Hittade ny mark att trampa i söndags, men eftersom åskan hängde i luften vågade jag inte stanna någon längre stund. Efter att ha varit med om två åsknedslag hos mormor och morfar har jag stor respekt för åska, den är inte att leka med.
Platsen var en underbar torvmosse som jag skulle vilja vara på en tidig dimmig morgon, med mjukt ljus och en älg eller annat lagom spännande djur (inte vargen som varit här) ståendes alldeles still på exakt rätt plats. Jag kan ju börja med att försöka vara där en tidig morgon så har jag ett realistiskt mål att kämpa för. Mossen har inte på något vis varit okänd, men inte ordentligt utforskad av oklar anledning. Det får bli ett snart återbesök, och är någon sugen på att hänga på så hör av er!
bildsamlare Inger Palo 