Häromdagen

Gubben, Flinga och jag gjorde häromdagen en gemensam utflykt till kustområdet utanför Göteborg, nämligen Hönö och närmare bestämt Ersdalen. En av de platser jag hört och sett mycket om, men som jag aldrig besökt i egen hög person. ”Plötsligt händer det” som det så vackert heter, och jag får bara instämma i den hyllningskör jag tagit del av om platsen; ett underbart ställe med vidunderligt vackert mönstrade klippor, något som jag alltid blir lika fascinerad av. Hav finns där ju också att beglo om man nu råkar vara intresserad av det 🙂 Skämt åsido, här finns vackra vyer på flera sätt och platsen är dessutom lättillgänglig om man följer den anlagda grusstigen.

Vi tog inte den närmsta vägen till de vackraste klipporna, utan valde att improvisera litet efter att ha pratat med, och fått tips från en infödd Hönö bo. Det blev några extra kilometer i det härliga sensommarvädret. Flinga vet jag har varit här med Husse ett X antal gånger och jag tycker det märktes på henne. Hon verkade veta vart man skulle gå, eller så inbillade jag mig bara detta.

Det höll på att röjas på ön, en stor mängd nyponbuskar kapades längs med jordytan för att göra tillgängligheten enklare. Det blev en hel del stickiga rester på marken och där fick vi bära lilla Flinga, hon vägrade att gå igenom det partiet. Det kan man förstå, för det måste ju stickas rejält i hennes små söta tassar. Flinga är ju annars en modig dam som inte bangar för att ta sig fram i svårare natur. Kanske det blir ett återbesök på ön redan nästa vecka när Flinga ska återbördas till Husse och Matte.

Naturligtvis blir det några bilder också, hoppas de kan smaka!