Det är samma visa varje vår. Jag tänker att jag INTE ska dyka ner bland de nykomna blåsipporna igen. Blåsipporna som för mig verkligen är vårens budbärare.
”Varför ska du inte göra det” kanske någon undrar?
Jo, för att ALLA gör det och bilder på blåsipporna tröttnar man gärna på när Internätet blir fullkomligt översvämmade av desamma.
Men…nu blev det så i alla fall. Som vanligt. Jag tog kameran och for iväg de 2 km till parken och de blå, och jag tog rätt så god tid på mig för att kunna hitta något nytt sätt att föreviga dem på. Jag tror inte skillnaden blev så hiskeligt stor från tidigare gånger, men det var fint att sitta bland de prasslande eklöven från i fjol och höra vårfåglarna spela upp för varandra i solskenet. Efter någon timma kom mammor (?) med sina barn för att besöka den populära hemgjorda lekplatsen i parken. De hade stora fikakorgar och filtar med sig. Då var det dags för mig att dra mig hemåt igen.
Det blev i varje fall några nya bilder på de blå till arkivet även i år, men även några snödroppar från i går kväll när jag dök ner bland dem i trädgården. Det går så lätt att dyka ner, men jäklar vilket aber det blivit att komma upp från marken i år?!?
Man måste klicka på bilderna för att få dem större och en bättre upplevelse, och du…Tack för titten!








Jag kan inte mer än hålla med dig. Det är något som hänt med marken de senaste åren som gör att det är svårare att ta sig upp. Jag har försökt ta reda på om det är jordens medelpunkt som ökat dragningskraften eller om det är månen som pressar ner på oss, Jag har dock inte kommit på någon lösning än, bara att det är för jäkligt att ingen har tagit denna naturförändring på allvar och hittat en lösning så det inte ska vara så jobbigt att ta sig upp igen. 😉 Fina bilder fick du till i alla fall, Inger!
GillaGilla
Ha ha! Ja det är ju inte bra med sådana klimatförändringar 😄 Tack ska du ha! 🙏
GillaGilla